tisdag 12 maj 2009

Maj-san pratar


Ja så kom våren till sist. Idag skiner solen och himlen är molnfri.
Vi har haft premiär på Lille Prinsen i Landskrona och barnen och ungdomarna är så fina att se spela denna filosofiska berättelse. Hoppas de sprider historien om Prinsen nu så länge de lever.
Fåglarna har nu blivit sex stycken. Spiff är Ärtans himmelsblåa kavaljer, som ständigt vill äta upp våra växter. Wilgott är ämnad åt Snäckan. En kritvit riddare som sjunger för allt och alla. Snäckan sitter mest för sig själv fortfarande och tycker livet runt henne stressar. Hoppas Wilgott lyckas charma in sig till sist.
Men men, nog om det.
Jag har börjat spela djembe och det är superkul!
Nu med sommar uppehållet lär jag tappa en del men jag ska fortsätta spela. Jag fick en jätte fin trumma i present som står här i rummet.
Jag har använt den mycket mer i förhållande till pianot jag fick, fast det används det också.
Annars är livet fyllt av jobb, jobb, nöjen, skogen, ivf, rotfyllning, jobb, sex, jobb, ridning, sömn och jobb. m.m...
Ta det lugnt i trafiken.

Sehlinskan
Foto: Niklas Lagström

fredag 13 februari 2009

Våren nalkas


Ja.... äntligen skiner solen. Fenix, Örni, Snäckan och Ärtan (mina fåglar) sitter och solbadar i vardagsrummet. Balkongdörren kan står öppen utan att vi får istappar i armhålorna. Det enda negativa idag är att jag tvättar. Dessutom kombinerade fel plagg och skiftade färg på en del. Men det är ju förnyande det också.


På Måndag ska jag hämta en fågel i Svedala, Ärtan känner sig som en minoritet. Snäckan ska också få en vän men det får vänta till mars. Man ser så tydligt på djur att det är svårt att leka när det är ojämt antal. Vi vet ju själv hur det känns att titta på när andra har kul.


Efter att nu teater gruppen på Studis har haft nypremiär på "Varför skäms du?" så känns det lite lugnare. Fortfarande sätts det käppar i hjulet med att inte alla kan komma alltid men jag får ta det med lite is i magen och göra det bästa av situationen. Ungdomarna är dessutom rätt bra på att "fostra" varandra för att få saker att fungera. Mitt mål är att jag ska kunna ta små steg åt sidan för att till sist göra dem så självständiga att de kanske startar en egen grupp så småningom. Det finns mycket kraft och energi i gruppen som världen borde få känna av mer. Gå gärna in på youtube och kolla på ett klipp från föreställningen.

"amanda sjunger hallelujah" (ungdomar i vita kläder med röda halsdukar)


Nu ska jag ta emot och omfamna nalkande vårvärme.

Marie